En helg i London

dsc_0012dsc_0003dsc_0014dsc_0041dsc_0022collage214446005_10208568408301907_7177037462673352510_ndsc_0042collage

Innan jag begav mig av mot större äventyr, så stannade jag till i London, för att träffa mina finaste. Anna mötte upp mig på flygplatsen, och eskorterade mig hem till Anastasia, där vin och pizza väntade. Vi åt som alltid, frukost på Cafe 338, innan vi promenerade in mot centrum, var kulturella på The Tate modern och redde ut alla livsproblem man har efter tonåren. Vi åt Swedish smörgåsbord på en nyöppnad IKEA-restaurang, grät en skvätt högst upp i dubbeldäckaren, och gick på Photographer’s gallery. Hann även med frukost-date med både Alba och Eimantas innan de följde med mig tunnelbanan, och den riktigt långa resan började.

Längtan bor i mina steg


Då är jag på väg. Jag har lämnat svensk mark. Och efter ett par dagars uppladdning i mitt andra hem, så börjar äventyret. Som jag längtat.

Men när jag står där och ska säga Hejdå till de jag älskar allra mest, och det gör så himla ont i hjärtat, så undrar jag varför man håller på. Varför lämnar jag det finaste jag har, gång på gång. Varför drabbades jag av the restless soul syndrome. Eller om det nu är som de säger, ett beroende. Har du väl börjat, kan du inte sluta. Alla vet att Au Pair leder till tyngre grejer. Den ständiga jakten på mer. Längre bort, mindre packning, större kickar.

Men när jag står där med ryggsäcken, på flygplatsen och äventyret ligger i luften. Då vet jag varför.

Och jag lovar att jag kommer hem igen.

Flöjtkonsert

collage

François Borne – Fantaisie Brillante sur Carmen

Det är inte varje dag som jag går på en två timmar lång klassisk konsert, men när världens bästa kusin står för konserten, sitter jag självklart på första parkett. Så stolt över min lilla Anna. Hon kommer bli nått stort en dag. Mark my words!

Kalmarsunds Pride

dsc_0227dsc_0235dsc_0223dsc_0240dsc_0252dsc_0260dsc_0258dsc_0265

I lördags var vi ett litet tappert gäng från Crossfit Kalmar som samlades för att gå med i Kalmarsunds Pridetåg. Tillsammans med flera tusen andra gick vi tillsammans i högsommarvärmen, för allas rätt att älska den man vill. Så himla fint att se vilken otrolig folkfest det blir ❤

Fyra dagar kvar

Fyra dagar kvar, tills jag befinner mig här ↑ Eller tja, fyra dagar plus två dagar i London och tre dygns resa. Men fyra dagar kvar tills jag lämnar ön för denna gången. Har fortfarande inte greppat att jag befinner mig på andra sidan jorden om en vecka. Förberedelserna pågår för fullt och den stora avskedsturnén har börjat.
So far, so good:
√ Visum
√ Flygbiljetter
√ Reseförsäkring
√ B
oende första veckan
√ Skrivit Cv
√ Lärt pappa ringa på facebook

Så nu är det de här med packningen som kvarstår. Har börjat så smått, men hur packar man för obestämd framtid i en ryggsäck? Det självutnämnde packningsproffset har fått sig en rejäl utmaning. Oh well, wish me luck.

Så har jag också registrerat mig på svenskaresebloggar.seSå där kan ni in ock kika om ni är intresserade av andra bloggare som är ute och reser i världen 🙂

Två veckor kvar

14199554_10208405848278008_5673845950614850469_n

Jag har funderat, jag har tänkt
Och jag har kommit på att det nog är så
Att det är dags för mig, hög tid för mig att ge mig av
Nu har jag gått här i flera veckor
Vänt och vridit fram och tillbaks
Det är dags för mig, hög tid för mig att ge mig av

Jag behöver frisk luft i mina lungor
Ny mark under mina steg
Saknar doften av frihet
Bär en oro inom mig
För jag behöver komma ut
Ut på vägarna igen

Det är svårt för en rastlös själ att plötsligt sitta still
Jag är van vid att vara på väg
Röra mig som jag vill

-Tomas Ledin