Free fallin

DCIM100GOPROG0016339.DCIM100GOPROG0019781.DCIM100GOPROG0039824.DCIM100GOPROG0039833.DCIM100GOPROG0039852.DCIM100GOPROG0039877.DCIM100GOPROG0049965.DCIM100GOPROG0059981.DCIM101GOPROG0070037.
Lycklig efter att just ha kastat mig ut ur ett flygplan 4,5km upp i luften

Första dagen som jag mötte upp med grabbarna, frågade de om jag ville hänga på och hoppa fallskärm. ”Tja, varför inte?” Tänkte jag. Sagt och gjort, vi gick för att boka, och fick veta att vi kunde hoppa om en timme. Ok, kankse lika bra att köra på en gång, så det är mindre tid att hinna bli nervös på? Men man hinner bli ganska lagom svettig i planet på väg upp i alla fall. När vi väl skulle hoppa, så gick det så himla snabbt, så man hann knappt tänka. Som tur är så behöver man inte det heller, eftersom man sitter ihop med en kille som sköter allt. Innan man vet ordet av så störtar man ner mot marken. Tar lite innan hjärnan hinner fatta vad som faktiskt händer. Men det är en helt otrolig kännsla när fallskärmen väl vecklas ut, och vi sakta svävar fram och man har en chans att njuta av utsikten. Det är en sån otrolig adrenalinkick, och första känslan när man landar är ”När kan jag hoppa igen?”

On the road again 


Nu har jag och dessa två stiliga herrar lämnat Wellington och gett oss ut på roadtrip (irländaren har redan lämnat oss). Jag har lämnat stora ryggsäcken tillsammans med laptop och annat onödigt som man släpar runt på, i Wellington. Så det kan bli lite knapphändigt bloggande framöver, med mobilbilder och bristfälligt internet. (Skönt ändå att då och då vara helt bortkopplad från allt och inte fundera på nästa Instagram uppdatering) 

Just nu befinner vi oss på ett hostel i Te Anau. Återhämtar oss efter en natt i tält med dusch och mat. Det regnar, jag har knappt kunnat sova nånting och vi lever på pasta och rostat bröd. Men är ändå väldigt tillfreds med livet. Kan man få leva såhär för alltid? 

Wai-O-Tapu

dsc_0655collage7dsc_0659dsc_0637collage8dsc_0665dsc_0681collage6dsc_0691dsc_0713dsc_0714
The Devil’s bath

På vår väg söderut från Rotorua, stannade vi till vid ett Thermal Wonderland. Ett stort område med olika varma källor, gejsrar och vulkanisk aktivitet. Det var otroligt häftigt att gå omkring i detta område, som inte liknar något annat jag sett förut. Fascinerande att få en liten skymt av allt som pågår i marken under oss.

The living Maori village

dsc_0563
När vi kom tillbaka till Rotorua, efter en kort sväng i Tauranga, åkte en av oss för att spela golf och de två kvarvarande besökte Whakarewarewa (den ”lätta” förkortningen av namnet på byn) – en levande maori by. Det vill säga, den var inte uppbyggd för turister,  utan maorierna lever och jobbar där.
dsc_0565dsc_0567collage6
De lever mitt ibland gejsrar och varma källor, som ständigt puttrar och pyser.dsc_0553
Det var en väldig upplevelse att få se hur de levde, höra deras sånger och lära om deras historia.
dsc_0574
Här är deras ”ugn”. De sätter ner en gryta med mat i ett hål i marken på morgonen, så ångkokas det hela dagen, och är färdigt att äta på kvällen när alla kommit hem från jobb och skola. Vi fick även provsmaka majskolvar som tillagats i en av deras varma källor.
dsc_0577dsc_0598collage5dsc_0601dsc_0605dsc_0612
På eftermiddagen spenderade jag några timmar på drop in på sjukhuset, då jag dragit på mig urinvägsinfektion, som senare skulle adderas med maginfluensa, mensvärk och åksjuka. Lagen om alltings jävlighet osv. Det var jag som tur var fortfarande lyckligt ovetandes om här 🙂

Mount Maunganui

dsc_0493collage4dsc_0492dsc_0502dsc_0517dsc_0524dsc_0534dsc_0529dsc_0518dsc_0506

Att bestiga diverse kullar och berg för att titta på fin utsikt, var väl lite av vår favoritaktivitet under resan, så här kommer en laddning med bilder från ännu en sådan dag, nu i Tauranga. Avslutas på bästa sätt med dopp i havet.

Rotorua

dsc_0465dsc_0466dsc_0485dsc_0469collage3dsc_0487dsc_0490

Första gången vi stannar i Rotorua, så börjar vi med att åka till Skyline Rotorua, där åker vi gondol upp för att titta på utsikten. Lite oväntat väljer sen mamma och jag att åka luge ner. En släde på hjul typ? (Bildgoogla ”rotorua luge” för bättre förklaring)
Trodde inte det skulle vara min grej, men får ju ändå lite adrenalin av hög fart. Har ännu inte bestämt mig om jag ska satsa på de riktiga kickarna från bungyjump osv. Men säg ingen till päronen.

Taupo

dsc_0426
Fotografen i baksätet ville mest stanna hela tiden för att ta bilder utsikten. Får liksom inte nog.
dsc_0438dsc_0448

Nästa dag spenderade vi ganska mycket tid i bilen, på väg norrut. Men vi gjorde ett kortare stopp i staden Taupo, som ligger himla fint vid en sjö med samma namn. Vi fick i oss lite lunch, och hann med en promenad längs med vattnet, och prata om livets stora frågor och annat viktigt som behövs pratas om när man inte träffat sin mamma på länge.