Lake Bohinj

När jag bodde i Bled tog jag en dag bussen till Lake Bohinj. På bussen började jag prata med ett par tjejer från Australien, som sa att de skulle gå och titta på ett vattenfall, och frågade om jag vill följa med. Det ville jag såklart. Strax efter mötte vi två tjejer från England, som också hängde på.
Svårt att få med djupet på bild, men här står vi i alla fall på djävulsbron.  
Stannade och åt picnic här. Tänker att alla måltider borde intas så.

Gick förbi en stuga vi ville bo i.

Efter väldigt mycket promenerande kom vi fram till vattenfallet.

Efter att ha tittat på vattenfallet, satte vi oss och tittade på denna utsikt, tillsammans med öl och bakverk. Bästa sättet att fylla på energi när man vandrar, det är sen gammalt.

Hade badpaus på vägen tillbaka.

När vi kom tillbaka till samhället delade vi på en Bledcake, som tydligen är ett måste när man är i området kring Bled.

Sen satt vi bara och njöt av allt det vackra, innan det var dags att ta bussen tillbaka.

 

Annonser

Bled

Efter några dagar i den Slovenska huvudstaden, så tog jag bussen till Bled, som jag hade hört skulle vara väldigt vackert. Blev inte besviken. Bodde i ett vykort. Ja, ni ser ju. Nog min favoritplats på resan.

Promenerade runt sjön, badade i varmt, turkost vatten, promenerade till utsiktsplats (gick ev lite vilse, men det hör ju till) och njöt av att inte behöva trängas med allt för mycket turister.

När man bor på lite mindre orter så kan det hända att man bor på ett hostel som inte låter en betala i förskott via bokningssidan, och inte heller tar kort. Kan också va så att man kallt räknar med att man kan betala med kort, och därför inte har tillräckligt med kontanter på sig, när man glider ner till receptionen i lagom tid för att hinna med bussen. Det kan också va så att på sånna här mindre platser finns det inte så många bankomater, utan man måste i så fall, springa till andra sidan byn, för att ta ut kontanter och kunna betala hostelet i tid för att hinna med bussen. Kan va så att det hände mig.
(Men jag hann både betala och kom med buss, och anslutande tåg)

 

Ljubljana

Mitt första stopp i Slovenien var huvudstaden, Ljubljana. Jag checkade in på mitt hostel (där det inte verkade bo några backpackers alls?) och gick in till centrum. Tittade på hus och åt lunch i form av dumplings, som ska vara Sloveniens grej.

Tog en guidad tur med tema streetart, vilket det fanns en hel del av. Spännande att få höra historierna bakom alla bilder och konstnärer.

Fick också lära mig att Ljubljana utsågs till ”European Green Capital 2016”, för att de jobbar så mycket för miljön och klimatet, vilket de var mycket stolta över. Bland annat kunde man få gratis skjuts i små elbilar runt om i stan.
The Dragonbridge..

..Och The Tripplebridge

Traskade upp till slottet, och tog turistbilder på mig själv.

Även här fanns det fantastisk utsikt.

Satt på café med gott kaffe och gullig personal. Vad mer kan man begära?

Tror min vanligaste googling denna resa var ”rooftopbar”, och det blev lite av en favoritaktivitet. Har ju en förkärlek till vackra utsikter och i storstäderna finns det ju sällan några berg att bestiga, so a girl gotta do what a girl gotta do.

Det blev inte mycket till kronologisk ordning i detta inlägg, och jag inser att det är mycket som inte fastnade på bild. Men jag hann även med att gå på marknad, träffa ett gäng trevliga backpackers som skulle åt samma håll, pubcrawla, äta och dricka gott, shoppa och gå, gå, gå. Tyckte verkligen om Ljubljana och rekommenderar alla att åka hit♥

 

Graz

Nästa stopp på resen var Graz i Österrike, av den enkla anledning att min kompis Hanni bor där. Det blev ingen bild tagna på oss nu, men såhär gulliga var vi för 8 år sedan, när vi härjade runt i London tillsammans med Julie (som jag besökte på tågluffen 2016).

Jag kom fram på kvällen och Hanni och hennes pojkvän tog med mig på middag på en vingård, med fantastisk utsikt.

Dagen efter åkte jag in till stan, och promenerade runt bland vackra gamla byggnader och ny arkitektur i form av konstgjorda öar och konstmuseum med smeknamn som ”Friendly alien”.

Så tog jag spårvagnen ut till Schloss Eggenberg, och promenerade runt i slottet och i trädgården, och tittade på påfåglar.

Åkte tillbaka in till stan och gick på marknad och letade sen rätt på en takterass där jag drack öl och åt spätzle, som sig bör när man är i Österrike.

På eftermiddagen kom regnet, men det gjorde mig inte så mycket, för då gick jag på utställning i tidigare nämnda alien. Där strosade jag omkring tills Hanni slutat jobbet och vi åt middag ihop.

Dagen efter packade jag ännu en gång ihop min ryggsäck, fick skjuts till stationen där jag åt frukost, innan jag och Norrtullsligan tog tåget till Slovenien.

Prag

Mitt nästa stopp är Prag. Fantastisk fin stad. Men också fantastiskt mycket turister. Jag tar en guidad tur för att få lite grepp om staden, och promenerar sen vidare på egen hand för att komma bort från den värsta trängseln.

Obligatorisk bild på Karlsbron.
Ännu en bild till min samling av ”suddiga bilder på mig framför turistattraktion tagen av random turist”.

Googlar fram bästa vegetariska restaurang på Tripadvisor och sitter i godan ro och äter med den här utsikten, när plötsligt regnet börjar vräka ner, och alla rusar in.

Men det är en kort skur och jag kan snart promenera vidare till slottet, och strosar omkring i trädgården och njuter av utsikten. 
Gick vidare till ”Lilla eiffeltornet”, för mer utsikt och promenad genom en väldigt trevlig park, innan jag tog spårvagnen tillbaka till mitt hostel, för att sedan äta middag med en av amerikanarna jag träffade i Berlin.
Tips nr2 om du reser själv och är sugen på att dricka öl på kvällen, så kan man joina en pubcrawl som anordnas överallt för backpackers. Det gjorde jag, och det resulterade i att jag spenderade natten med detta charmiga gäng bestående av australiensare och britter.

Sen blev det inte så mycket mer bilder tagna i Prag (i alla fall inte på något annat än mer vackra byggnader), så vi tar väl och förflyttar oss till nästa stopp; Graz.

Berlin

Den 7e juni rullade jag in i Berlin, och eftersom jag inte kunde sova något på nattåget, så blev det en väldigt lung första dag i den tyska huvudstaden. Men efter att jag sovit ut i en säng tillhörande en backpackerkollega jag träffade i Nya Zeeland, vaknade jag upp i ett Berlin som var på strålande humör.  Trots att alla tyskar påstår att de är ett väldigt otrevligt folk, så bevisade de genast motsatsen, när det första som händer är att tunnelbanan slutar gå, och all information bara ges på tyska. Då kommer flera gulliga tanter till min undsättning. De pratar knappt engelska eller hittar i tunnelbanesystemet själva, men ser till att jag hamnar rätt till slut.

Destinationen för morgonen var en dricksbaserad guidad rundvandring som jag fått tips om. Det visade sig vara ett genidrag, och jag rekommenderar alla som reser själva att göra det. Pga:
1. Du får se de största turistattraktionerna på ca 2h (och kan i och med det spendera resten av tiden med att upptäcka staden på riktigt).
2. Du träffar massa andra backpackers som också reser själva och är pratsugna.
3. Guiderna är extra bra, roliga och trevliga eftersom det leder till att de får bättre betalt.

Som ni ser bockade vi av alla ”måsten”, i form av Riksdagshuset, brandenburger tor, förintelsemonumentet och Berlinmuren, blandat med tysk historia och anekdoter från guiden.

På rundvandringen träffade jag två trevliga amerikaner, som jag sedan fortsatte hänga med. Vi åt lunch och satt sen i en park och drack öl, lyssnade på livemusik och njöt av vädret.

Efter att de gått hem till sina hostel, så promenerdade jag genom stan och fascinerades över hur grönt Berlin var.

Kom till slut fram till East side gallery, som är en del av berlinmuren, där konstnärer från hela världen målat sin syn på de politiska förändringarna i Tyskland. Sen tar jag mina trötta fötter hem för en powernap, innan jag möter upp amerikanarna för att dansa in i berlinnatten.

Dagen efter promenerar jag efter rekommendation igenom stadsdelen Bergmannkiez fram till Viktoriapark, för att titta på utsikten.

Sedan mötte jag upp en av amerikanarna och vi gick till takterassen Klunkerkranich, som jag fått rekommenderat av cirka alla. Och jag förstår verkligen varför. Det var väldigt drömmigt att sitta bland alla växter, dricka öl, titta på utsikten och prata om livets alla små och stora frågor.
Efter det var det dags för mig att dra vidare och ta ryggsäcken med mig till tågstationen för att åka till Prag.

Tågluff 2.0

I slutet av vårterminen började rastlösheten krypa inpå, och jag läste mer LonelyPlanet-reseguider än kurslitteratur. Det resulterade att jag tillslut beställde hem ett Interrail-kort, med möjlighet att resa 10 gånger under en månad (Hade som ursäkt att det var sista året för mig att åka som ungdom, och det är så sällan jag ses som ungdom numera, så det gäller att passa på).

Så när terminen var över, och vi tittat på Brännbolls-VM, åkte jag till Stockholm och spenderade några dagar där, innan jag sen tog nattåget till Berlin. Det var första gången jag åkte nattåg, och jag som ärvt förmågan att kunna sova överallt av min far, tänkte att det inte skulle bli några problem. Men jag sov prick ingenting, så var hyfsat mosig när jag kom fram till Berlin. Men mer om det senare.

Så nästan tre veckor senare kommer jag tillbaka med detta som resultat ↑

Tydligen har jag gjort tradition av att åka iväg den 6e juni och komma tillbaka dagen efter midsommar (se min tågluff 2016), så även denna gång. (Obs krångliga regler i hur man ska fylla i sin biljett, därav står det att jag åkte den 7e pga nattåg osv osv). Med en perfekt blandning av turistande, dans, vandringar, nya och gamla kompisar, så är jag väldigt nöjd.

Jag får ofta frågor angående att jag reser själv, och jag brukar skämtsamt svara att ”jag inte tycker om folk”. Men ärligt talat så trivs jag bäst i mitt eget sällskap, och med stort behov av att vara själv, så har jag svårt att komma på någon jag skulle stå ut med dygnet runt, så länge. Och precis som jag skrev innan, så kan jag då helt bestämma själv hur mycket jag vill promenera, äta, dricka, spendera och behöver inte anpassa mig efter när någon annan vill åka vidare. Därmed inte sagt att jag är ensam. Jag träffar hela tiden fantastiska människor på vägen, som jag är säker på att jag inte hade träffat om jag åkt med någon annan att hålla i handen hela tiden. Så mitt största tips och lifehack är att resa själv ♥